De vanligaste momenten

Datorerna är ständigt anslutna till Internet. Någon uppkoppling behövs därför inte. Det räcker med att starta webbläsaren (t ex Internet Explorer). Klicka (dubbelklicka) på dess ikon på skrivbordet, i snabbstartfältet nere i aktivitetsfältet eller genom att välja från programmenyn (Start/Alla Program).

Normalt hamnar du vid start på Kanelbullens eller Södermalmsklubbens  hemsida

Datorerna har e-postprogram installerat.  Dator A-C har egen epostadress och dess uppgifter har registrerats in på resp dator. Adresserna är
   kanelbullen.a@telia.com
   kanelbullen.b@telia.com
   kanelbullen.c@telia.com

Från och till dessa adresser kan epost sändas och tas emot. Man kan alltså även eposta t ex från A-datorn till C-datorn. Avsändaruppgiften blir, oberoende av dator Kanelbullens IT-café.

Mejl till kanelbullen.a@telia.com   är också åtkomliga i E-datorn och kanelbullen.b@telia.com   i F-datorn, kanelbullen.c@telia.com kan också nyttjas i D-datorn.

I örvigt är man hänvisad till web-mail, dvs epost som nås via webben. Man kan då nyttja ett eget konto eller något av kanelbullens  konton. För sistnämnda, surfa till någon av adresserna www.hotmail.com eller www.sverige.nu.

E-postadresserna för webmail är
kanelbullen99@hotmail.com och
kanelbullen2000@sverige.nu

Logga in genom att fylla i din identitet (= epost-adressen) och  lösenordet (hisskorgen i båda fallen).

Du kommer normalt  till inkorgen. Klicka på Compose/Skriv el dyl för att få upp ett nytt avgående mejl.

Skriv adress, ämne och text och klicka på Sänd (motsv). Nu skickas ditt mejl till angiven adress.

Tänk på att i mejl som sänds från Kanelbullens konton ange hur mottagaren ska svara (om man använder "automatsvar" kommer det till Kanelbullen, men då är som regel inte den person som sände det ursprungliga mejlet kvar).

Såväl på hotmail.com och g-mail som på sverige.nu (och en massa andra liknande ställen) kan man relativt enkelt registrera en egen e-postadress. På respektive förstasida finns länk för den som vill pröva. Det tar högst en kvart att gå igenom och fylla i uppgifter om sig själv, välja e-postadress, lösenord m m.

När man hittat en sida som man vill kunna komma åter till på ett enkelt sätt, klicka på Favoriter i menyraden och sedan på Lägg till i Favoriter (ev också i vilken mapp i Favoriter man vill ha länken) och sist på OK. Sedan behöver man bara klicka på den rad som skapas i Favoritlistan för att surfa till den önskade sidan.

Man kan också göra en egen mapp i favoritlistan och placera sina egna favoriter i den (kan vara bra om man tänker besöka samma dator många gånger).

Bildläsare/skanner finns anslutna till C- och D-datorerna. D-datorns skanner är endast avsedd för småbildsdia och -negativ. C-datorns skanner kan läsa in alla sorters bilder (pappersbilder, negativ och diabilder i olika storlekar).
Nedan ges anvisningar dels för C-datorn (7.5.1), dels för D-datorn (7.5.2)

Skanna i C-datorn 

Skanner Epson med fotokvalitet är  ansluten till  C-datorn. Den har också ett kompetent bildbehandlingsprogram: Photoshop elements.

Ett bra sätt att skanna in bilder enligt beskrivning nedan och behandla dem före arkivering eller utskrift är att arbeta utifrån bildbehandlingsprogrammet.

En enklare skanning blir det om du i stället använder Windows program för fax och skanning (Start/Alla program/Windows faxa och skanna/Ny skanning) eller om du  startar skannern från bildprogrammet Paint, men då är du begränsad till skanning av pappersbilder, och kan inte göra alla inställningar själv.

Från C-datorn kan du även styra bildskanning i den kombinerade skanner/skrivaren som står i hörnan. Den klarar såväl pappersbilder som småbildsneg och -dior.

Epson-skannern

Starta skannern. Det finns en grå knapp längst till vänster på skannern.

OBS: Om du stänger av skannern så måste du vänta minst 10 sek innan du sätter på den igen. Den kan skadas annars.

Starta bildbehandlingsprogrammet (ikon finns på skrivbordet).

Välj  Arkiv/Importera/EPSON TWAIN…

Nu kommer  ett fönster för skannern upp (EPSON TWAIN).

Anm: Om någon ställt om skannern för automatisk funktion startar nu skanningen av sig själv. Vill man ha möjlighet att göra inställningar manuellt klickar man på knappen Avbryt och väljer sedan  det manuella alternativet. Texten nedan gäller då.

Grå avdelning till vänster

Här kan du ställa in:

- Vilken typ av original det handlar om (Dokumentkälla (överst till vänster): Flatbed för pappersbilder, TPU färg neg, TPU monokrom neg eller TPU pos film för färgnegativ, svartvita negativ resp diabilder.

- Vilken slags bild det handlar om (Image type, finns ett antal alternativ att välja på),

- Hur bilden ska användas (Destination, även här finns alternativ att välja, välj Epson Style Printer (Photo) om du ska skriva ut bilden på papper senare).

- värdet för upplösning (Resolution)

- och Storlek (Scale) m m.

Är du osäker så pröva dig fram. I regel får du automatiskt lämpliga inställnignar om du bara väljer rätt dokumentkälla och bildtyp.

Vitt fält till höger

Till höger i bild har du ett stort vitt fält, det motsvarar skannerns glasade yta och visar bilden du skannar (när du gjort det).

Lägg i bilden på glaset under skannerns lock.  Använd gärna kanten för att få bilden att ligga horisontellt. Bildytan nedåt förstås. Uppåt är vid skannerns gångjärn.

Om det är ett negativ eller dia du ska skanna måste du ta bort botten på skannerns lock, så att genomlysning kan ske, samt välja en mask med öppning för bilden (det ligger några olika i hyllan vid skannern).

När du skannar negativ så ska du skjuta in filmen i "skenor" i den svarta masken, då håller den sig på plats och hamnar rätt. Men kolla så bilderna hamnar under lockets ”ljusinsläpp”.

Klicka på Förhandsgranskning (ovanför Skanna nere till höger bland alla de grå rutorna). Nu gör skannern en snabbavkänning av bilden och visar den på skärmen. Hela glasytan skannas av, oavsett bildstorlek.

Tala om vilken yta du vill ha med genom att rama in den. Peka t ex i övre vänstra hörnet av den yta du vill skanna, håll ner vänster musknapp, dra till nedre högra hörnet och släpp. Ytan ramas in med streckad linje.

Det finns automatiska funktioner för att skannern själv ska hitta bilden m m, t ex hittar skannern själv bildens kanter om du klickar på knappen ovanför Förhandsgranska.

Det finns nu möjlighet att anpassa exponering, färgmättnad m m, använd i så fall knapparna i raden som börjar med en knapp med verkyg (mejsel och skiftnyckel) på. Pröva dig fram. Är bilden någorlunda OK behöver du inte göra några inställningar här.

Du kan - och bör  - också se till att upplösningen blir bra (Resolution, ungefär mitt i det grå).  Vad som är bra beror på vad bilden ska användas till och hur mycket den ev ska förstoras. T ex behöver en småbildsdia hög upplösning vid skanningen för att skärpan ska bibehållas när du skriver ut den i t ex 12 x 18 cm. Kanske är ca 700 dpi lämpligt i ett sådant alternativ. Annars brukar 200-300 dpi räcka bra.

När du sedan klickar på knappen Skanna så skannas den utvalda bildytan av.

När bilden är färdigskannad måste du  stänga fönstret för skanningen. Nu finns bilden i det fönster du öppnat tidigare när du startade bildhanteringsprogrammet.

Ev får du rotera bilden 90 eller 180 grader om den ligger fel. Görs på menyn Image

I programmet kan du göra otaliga inställningar och manipulationer av bilden - det är en egen kurs. Du kan enkelt hitta inställningsmöjligheter för bl a ljus och kontrast, vilket brukar vara de mest angelägna inställningarna. Du kan även retuschera bilden.

Du ska så småningom spara bilden i lämpligt bildformat, t ex JPG eller GIF eller TIF (du anger mapp/katalog, dokumentnamn och väljer filtyp/bildformat på samma sätt som när du sparar ett Word-dokument).

Skannern (Veho) är installerad på D-datorn, där även programmet Arcsoft/MediaImpression är installerat. Skannern är en lättanvänd. Den kan användas för att skanna dior och negativ, även det numera utgångna 110-formatet 10x15 mm som fanns ett tag på 70-talet. Installationsfilen ligger i ensärskild mapp, ”Dia-skannern, program”, där även denna manual ligger.
     Diabilds/negativ-ramen hittas i datorns tangentbordslåda
     Om inte skannern redan är igång – lyser – sätt in usb-kontakten i ett av usb-uttagen på datorn. Gör  sedan enligt följande:

- Starta programmet; Start/Program/Arcsoft/Mediaimpression

Innan man börjar skanna, bör man bestämma sig för hur man vill lagra bilderna. Antingen kan man lägga bilderna tillfälligt i en mapp i datorn (då måste man först skapa mapp med ett namn som man kommer ihåg, både namn och placering i datorn). Man kan också – helst – använda en usb-pinne som man har med sig.

- Lägg in diorna rättvända med den blanka sidan neråt i dia-hållaren, som rymmer 3 dior. Se till att diorna hamnar rätt. Man kan bara placera bilderna liggande, annars kommer inte hela bilden med. Stående bilder får man orientera rätt efteråt. Om man har glasförsedda dior, och inte ser vilken sida som är blank, så placerar man diorna så att man ser bilderna spegelvända, när man lägger i bilderna. Om man gör på detta sätt blir bilderna rättvända från början. Kommer dom fel, är det rätt lätt att ändra efteråt, både orientering och spegelvändning.

- Sätt därefter in diahållaren i scannern, se till att den vita pilen på ramen kommer mitt för motsvarande pil i scannern. Funkar det inte, ta det här alternativet:

Dia/negativ-ramen sätts in i Veho-apparaten så att markeringen ”0” (som ett O eller en nolla) på respektive ram och apparat möts.

- Klicka på Hämta, längst ner till vänster i programfönstret, och välj ”Hämta från Skanner (film)”. Först kommer en meny upp där man väljer filtyp och kvalitet. Man kan ta det som programmet är inställt på för att inte krångla till det. Viktigt är att välja plats där man vill spara bilderna, det gör man med mapp-symbolen till höger om ”Spara på den här platsen” och man väljer då platsen för de egna bilderna som man bestämt enligt ovan. När man sedan trycker på OK så kommer bilden fram i en scanner-ruta. Där kan man justera dia-hållaren så att bilden kommer på rätt ställe.

- Sedan klickar man på ”Fånga” och då tar skannern en bild (den skannar egentligen inte) av diabilden. Det går fort. Sedan skjuter man fram dia-hållaren för nästa bild, osv osv

Dubbelklicka på kamerans ikon på bildskärmen.
Du kan ta stillbilder eller videosnuttar (med ljud) genom att klicka på resp knapp i fönstret som öppnas. Inspelningarna visas i små rutor  och kan visas genom att dubbelklicka på dessa.
Det finns en instruktionsbok för kameran bredvid tangentbordet

Ingen av våra datorer A - F har diskettstation, men det finns en USB-ansluten sådan att koppla in vid behov. Den ligger normalt i utdragslådan i skåpet bakom skrivbordet. Stationen dyker upp som en enhet "Diskettenhet (A)".
Alternativt kan man starta dator G (under projektorbordet) som har en diskettstation.

Om bilden finns lagrad i datorn (eller på Nätet) så kan man öppna den i ett bildhanteringsprogram  (eller i Internet Explorer). Sedan begär man bara Skriv ut (Under Arkiv). Det kan vara klokt att göra en förhandsgranskning, kanske behöver man ändra utskriftsformatet (båda kommandona finns under Arkiv).

Behöver bilden först skannas in i bildläsaren? Se under 7.5 ovan.

Skriva ut foton

Gäller fotoskrivaren (Canon). Det förutsätts att bilden finns på en fil i datorn, antingen som resultat av en inskannad bild på skannern, eller i form av en fil från diskett, CD, USB-minne eller Internet.

Allmänt: Principen är att man gör grundinställningen av bilden i Bildbehandlingsprogrammet – eller när så är tillämpligt redan vid skanningen (t ex beskäring).

Anpassa bilden

• Öppna bilden i bildbehandlingsprogrammet. Spara en kopia av den, och jobba vidare med kopian. Därigenom bibehåller man kvaliteten i ursprungsbilden, t ex upplösningen som man har från början, och riskerar inte att sabba ”originalet”. Man kan t ex lägga till bokstaven ”b” i filnamnet på kopian när man trycker på Spara som.
• Om du vill ändra bildens värden vad gäller t ex ljus, kontrast, färgmättnad etc så är det här ett bra tillfälle. Hur du gör är beroende av vilket bildbehandlingsprogram du använder och  det får bli en egen liten kurs. Om du nyttjar Photoshop hittar du en hel del inställningar i menyn för Bild/Image.
• Kolla hur den kommer att se ut, om man inte gör några inställningar alls, genom att trycka på Arkiv/Utskriftsalternativ. Ta bort ev bock i rutan Centrera bild och sätt en bock i rutan Visa markeringsram. Sedan kan du flytta bilden (”dra” den till önskad plats) och ändra dess utskriftsformat (klicka och peka på ett hörn, du kan ”dra” i hörnet till önskat bildformat)
• Under Arkiv/Utskriftsalternativ kan du t ex ändra formatet från stående – liggande A4.

Inställningar av skrivaren

När du klickat på Arkiv/Skriv ut får du möjlighet att välja rätt skrivare (Canon iP4800). När du gjort det klickar du på Skrivaregenskaper

Här finns nu en mängd inställningsmöjligheter, t ex:

• Om det ska vara fotoutskrift

• Vilken papperskvalitet som finns i skrivaren (för fotoutskrift med bra resultat bör man använda någon variant av ”fotopapper”)

• Vilken utskriftskvalitet som önskas

• Papperets storlek (det går att lägga små fotopapper, t ex 10x15 cm i skrivaren

• Vilken papperskälla som ska användas (skrivaren har två)

Klicka på bilden för större format

Det finns ett val som man gärna skall pricka för, ”förhandsgranska”. Det skadar inte att försäkra sig om att det blir rätt även här.

På A-datorns skrivbord finns ikoner som leder till Canon Solutions och Canon Handbok. Där hittar du på svenska utförliga anvisningar om skrivaren, utskrift av foton etc etc.

Utskriften

När man är färdig med skrivarinställningarna klickar man på OK, sedan på OK igen och skrivaren startar utskriften.

OBS, glöm inte lägga i papper först och lägg det med rätt sida uppåt (den tryckbara, vitaste sidan upp) . Gäller det en stor bild kan det vara vettigt att först kolla att skrivaren ger ifrån sig alla färger OK (finns program för).

Flera bilder på ett A4-papper

Använd Word eller PowerPoint

När man behandlat sina bilder färdigt i bildbehandlingsprogrammet, sparar man  de olika filerna på vanligt sätt. Om man sparar dem i jpg-format, tar de minst plats (bra, ifall man vill ta hem bilderna på vanlig diskett). Annars kan man spara bilden i t ex bmp- eller tiff-format -   vilket gör att bildinformationen inte ”förstörs”, vilket den i princip gör när man komprimerar bilden i jpg (som regel märks dock inte försämringen).

Sedan kan man ” infoga bild/från fil” i word eller powerpoint på det sätt man vill. Om man vill ha t ex 4 bilder i word, två på höjden och två på bredden, så skapar man en tabell med 2 rader och 2 kolumner, och lägger in bilderna i resp rutor.

Om man för en inlagd bild väljer Formatera bild (högerklicka på bilden) och sedan väljer t ex Rektangulär under fliken Layout får man möjlighet att placera bilderna fritt på ytan.

I Power Point kan man lägga bilderna hur som helst, t o m snett, om man nu tycker det är roligt.

Något om bildstorlek

I det föregående använder man hela tiden samma storlek på bildfilen – utskriftsdelarna i bildbehandlingsprogrammet och utskriftsdrivrutinen anpassar bara bildfilen till hur man vill ha den utskriven.

Om man vill ändra bildfils-storleken gör man t ex på följande sätt. (Det finns andra möjligheter också.) Bildfils-storleken behöver man ändra, om man t ex vill att en bildfil skall ha en viss storlek uttryckt i pixels per inch, för att den skall ”få plats” på en bildskärm, t ex när man bifogar filen i ett mail. Bilden är ofta i jpg-format och dubbelklickar mottagaren på filen, brukar Internet Explorer vara det program som är associerat till jpg-filer. Ofta blir den för stor, om man t ex skannat en 10x15-bild med hög upplösning inställd. ”Bild på CD” ger också ganska omfångsrika bilder, vilket gör att de inte ”får plats” på en skärm.

I Photoshop  finns i menyn Bild/Storlek Image/Size) möjlighet att ändra en ursprungsbild till färre pixlar.

Alla skrivarna går att komma åt från alla datorerna. Laserskrivaren (HP) är bäst vid svartvit utskrift, medan Canon är alternativet om man ska ha färg.

När du ska skriva ut, gå till Arkiv/Skriv ut. Upptill i dialogrutan ser du vilken skrivare som är vald. Om det är rätt, klicka bara på Skriv ut. Om det är fel skrivare, markera önskad skrivare i listan som kommer upp (klicka på rätt rad). Sedan är det bara att klicka Skriv ut..

För att byta  skrivbordsbilden med stora kanelbullen visas gör man  så här:

• Högerklicka på önskad bild
• Klicka på Välj som skrivbordsbild.
• Om bilden blir onödigt förstorad kan du högerklicka på skrivbordet och via Anpassa och Skrivbordsbakgrund välja "Centrera",

De mest använda programmen (eller dokumenten, eller mapparna) kan lämpligen få sina genvägar (ikoner) på skrivbordet.

Man kan skapa en genväg på flera sätt. T ex kan du högerklicka på filen i Utforskaren (eller på programnamnet i Start-menyns programlista) och välja "Skicka till" och sedan välja "Skrivbordet (som genväg)". En genväg skapas då  på skrivbordet

Behöver du byta namn på genvägen, högerklicka på den och välj Byt namn på menyn som kommer upp. Sedan kan du ändra namnet till önskat.

Det går också att dra och släppa genvägen på Start-knappen, då hamnar ikonen i startmenyn.

1. Klicka på Dator (i D-datorn) och sedan på Hemgrupp i menyn till vänster
2. Klicka på önskad dator i listan som visas (C-datonr i detta exempel)
3. Leta dig fram till rätt fil och dubbelklicka på den.
4. Välj Arkiv/Spara som och se till att du sedan klickar dig till en lämplig mapp i den dator som ska ta emot filen (du kan behöva klättra upp och ner i hierarkin av mappar och enheter.
5. Nu överförs filen och hamnar i den mapp du bestämt, dvs en kopia läggs där.

Bränna från Hårddisken till CD/DVD  direkt i Windows (se även anmärkningar nedan betr särskilda brännarprogram)

Gå till och markera det/de dokument som ska brännas, t ex via Den här datorn eller Utforskaren.
Öppna inte, bara markera.

1. Klicka på "Bränn" (finns normalt som en knapp i listen upptill i fönstret)

2. Sätt i en CD/DVD-skiva.

3. Nu kan du ge skivan ett namn samt välja att bränna som USB-flash eller som skiva för CD/DVD-spelare (förklaringstext visas på skärmen)

4. När du klickar på Nästa så läggs de önskade filerna/mapparna i kö för att brännas till skivan

5. Markera filerna och klicka på Skriv till skiva (knapp i listen upptill)

6. Du får nu möjlighet att ställa in hastigheten (alltför hög hastighet kan vara riskabel)

7. Nu bränns skivan.

8. Skivan kommer ut automatiskt. Du kan ju för säkerhets skulle kolla att den innehåller vad den ska och att det går bra att spela upp den (gärna i en annan dator).
   Det går normalt att bränna fler filer senare till samma skiva.

Anmärkningar:

• I F-dator finns också två särskilt brännarprogram, Burn4Free och Nero7, men enklast är som regel att nyttja Windows enligt ovan.  
• Om du ska bränna filer från annan dator (t ex skannade bilder i C-datorn) så spara först över filerna via det lokala nätet till brännardatorns  hårddisk och bränn därifrån enligt ovan.
• Om en bränning skulle misslyckas kan det bero på många saker. En orsak kan vara att skivan du använder är gjord för andra hastigheter än brännaren klarar av. Kan vara värt att kolla, således.

Videoredigeringsprogrammet Windows Movie Maker finns i flera datorer.

I F-datorn finns redigeringsprogrammet Adobe Premiere Elements, och  programmet Pinnacle Studio 14.

DV-kamera med firewire-kontakt kan anslutas till Datorerna D, E och F.

Till F-datorn finns kopplat en Videobandspelare. och det är möjligt att överföra analog video från bandspelaren till dator F. Där finns också en TV-apparat som visar vad som spelas i VHS-bandspelaren.
Kopplingen mellan bandspelare och dator sker via en Pinnacle Movie Box (vit dosa, står ovanpå dator F). Boxen har ingångar för olika slag av videosignaler och USB-anslutning till datorn.

Det är än så länge bara ett fåtal av våra stödpersoner som alls prövat på videoredigering, så besökarna får ha måttliga krav på stöd.
En något utförligare version då det gäller överföring av VHS-band till datorn, som också beskriver VHS-bandspelarens knappar hittar du här

För att se på TV-skärmen vad som spelas upp i VHS-bandspelaren:
- starta TV:n (knapp nedtill på högerkanten)
- tryck på en kanalknapp och sedan på knappen "Source" och leta reda på AV2, där visas VHS-spelaren.

Allmänna råd:
Det blir lätt fel på det ena eller andra, som regel beroende på att man själv gjort nåt galet.
Pröva dig fram med små snuttar först för att se att allt blir rätt.
Och när du konstaterat att det fungerar så gör i alla fall inte för långa "filmer". Högst 10-15 minuter per "film" rekommenderas (så slipper du göra om så mycket ifall det blir galet).
Sedan kan du förstås lägga flera 10-minuterspass i rad så det blir en längre helhet.

Arbetet omfattar i princip tre moment.
- att få in videon i datorn (capture)
- att redigera videon (edit)
- att få ut resutlatet på band eller skiva (rendering och make movie) - eller på nätet

1. Att föra över video till datorn

Från DV-kamera
Anslut kameran till firewiresladd (är kopplad till MovieBox och ligger tillgänglig vid datorn. Du kan sedan manövrera kameran från datorn för capture-processen. Någon inställning kan krävas (settings).

Från VHS-band
Vanligt VHS-band läggs i bandspelaren på hurtsen bredvid F-datorn. VHS-C-kassett kan placeras i adapter och sedan hanteras som vanlig VHS-kassett (adapter finns normalt i hurtsen, ser ut ungefär som en stor VHS-kassett)

Från analog videokamera
Om kameran inte har VHS-C-kassett måste du koppla kameran direkt till datorn vilket är lite bökigt men det kan gå. Ingångar finns på MovieBox  (composite och s-video), de är normalt kopplade till videobandspelaren, här får du i stället koppla in kameran.

2. Redigering
Detta är förstås det svåraste momentet, om det ska bli en bra film. I Studio-programmet kan du välja ut vilka scener du vill ha med, välja ordningen mellan dem, "klippa bort" delar av scener, lägga in övergångar av allehanda slag mellan scener, lägga in filmtitel, texter, speakerljud, musik etc etc (förutsatt att du vet hur man gör). Du kan hela tiden kolla resultatet till höger i bild.

3. Lagring av filmen
Du har att välja mellan ett antal alternativ beroende på om du vill ha ut det färdiga resultatet på DV-kamerans band,  på en CD/DVD-skiva eller som fil i datorn eller på ett USB-minnel etc. Därefter ska ditt redigerade material "renderas" (färdigställas kanske man kan säga) och det tar rätt lång tid, men sker automatiskt när du tryckt på rätt knapp). 
Därefter ska överföringen ske till det nya mediet.

Canon-skrivaren

1. Sätt dig vid A-datorn (laserskrivaren är kopplad till denna dator)
2. Klicka på Start
3. Klicka på Skirvare och enheter
4. Högerklicka på Canon
5.Välj Egenskaper för skrivare.
6. Välj Canon iP4800 series
7. Välj fliken Underhåll. Där hittar du verktyg för rengöring m m.

Gratisprogrammet Skype finns installerat i några av datorerna.

Du måste ha headset med lurar och mikrofon kopplat till datorn om du ska ringa.

Hur man kan testa Skype ser du här.

Vår  router står på hyllan vid skrivbordet.. Den har de tre datorerna C, E och F anslutna med tråd och den kan också kommunicera trådlöst med andra datorer i omgivningen.
A-, B- och  D- datorerma är normalt trådlöst anslutna till nätet. På liknande sätt kan besökare som har med sig egen bärbar dator ansluta den till Internet via vår router.

Datorer som har trådlöst nätverkskort kan ansluta till vår router. Nätet heter Kanelbullen och nyckeln som ska matas in är Rosenlund44A.

I utdragslådan i skåpet bakom skrivbordet finns en USB-pinne med trådlöst nätverkskort (Gigabyte). Den kan anslutas till dator som saknar trådlöst nätverkskort. Enklare är dock att i sådana fall ansluta med trådanslutning. Det finns en sådan ledig och sladd ligger normalt på eller bakom de smala borden vid fönsterväggen.

Om en besökare vill bli medlem i SeniorNet Sweden, kan anmälan med fördel ske på www.seniornet.se. Klicka på Bli medlem! Glöm inte bort att ange klubb:  Södermalmsklubben förstås ! Centrala kansliet tar hand om anmälan och sänder till den nya medlemmen uppgift om medlemsnummer samt ett inbetalningskort för medlemsavgiften.
Någon förvägsinbetalning av medlemsavgiften ska inte ske, utan den nya medlemmen betalar först sedan kansliets inbetalningskort erhållits.

En medlemsförmån i SeniorNet Sweden är  utbildnings-CD:n Klicka för Kunskap.
Vi har ett lager i skrivbordshurtsens nedersta låda.
Den är nu i en ny version som inkluderar inte bara XP, Outlook Express  och Word2003 utan även WindowsVista/Windows7 och Word 2007 samt Windows live mail och även OpenOffice ordbehandlare Writer.
För att den nya skivan ska funka med Adobe Reader 9.3   behövs nedanstående justeringar i Adobe Reader 9.3:s programfönster.
   1. Starta Adobe Reader 9.3. Välj Redigera i menyraden längst upp därefter Inställningar (längst ned i listan).
   2. Markera Multimedia Trust (äldre) i dialogrutan
    samt markera även Andra dokument.
   3. Markera Behörighet för Windows MediaPlayer samt välj Alltid i rullisten.
   4. Välj OK.
Är du inte i behov av att se filmerna behöver du inte göra någonting. CD-skivan går att använda ändå.

Om du delar ut en skiva (och lösenord till skivan) till medlem i Södermalmsklubben (medlemmar i andra klubbar får vända sig till sin egen klubb för skivan) så gör erforderlig notering i listan som finns längst bak i vita pärmen märkt KfK. Medlemmen ska också skriva på att skivan tagits emot.

”Klicka för Kunskap” finns också inlagd i Kanelbullens datorer.

Vill man lära sig om Vista så finns en kurs från Aktiv AB "Lär dig Windows Vista"   inlagd i våra datorer och kan nyttjas där av våra besökare. Kan även nyttjas för att lära sig Windows7, även om det finns en del skillnader.

I datorerna finns också en motsvarande kurs inlagd som avser Word 2007, "Lär dig Word" Kan även nyttjas för att lära sig Word 2010, även om det finns en del skillnader.

Våra medlemmar har möjlighet att köpa dessa och liknande skivor från Aktiv AB (se www.aktiv.se) till rabatterat pris. Mer information finns på Seniornet Swedens hemsida, under Ekonomi/Rabattjägaren (kräver inloggning). Obs att det blir ännu billigare om man köper mer än en skiva (man kan ju gå samman med annan medlem och göra gemensamt köp).

En högtalaranläggning finns  normalt placerad ovanpå dator E (en bashögtalare, två diskanthögtalare). Den är normalt inte inkopplad.

Förlängningssladd för ljud finns. Den kan kopplas in till hörlursuttaget i valfri dator. Detsamma gäller förlängningssladd för bild (VGA-sladd).

På bashögtalaren finns avstäningsknapp och tre rattar (volym, bas, diskant). Får vid behov justeras, men behöver normalt inte röras.

Ljudstyrkan kan också regleras från datorn samt från en liten extra sladdmonterad volymkontroll som normalt ligger på det svarta "lärarbordet".

När man använder projektorn för att visa film eller bildspel måste förstås ljudsladden från högtalarna kopplas till samma dator som levererar bilderna.

Överföring till dator från LP-skivor

Till Dator A är en grammofon ansluten via USB. Om man vill spela över en LP-skiva till datorn (för att kanske sedan bränna den till CD) så går det bra att göra med programmet Audacity som finns installerat i datorn (ikon finns på skrivbordet).

En kortfattad bruksanvisning finns här.

Ingen bra lösning för tillfället.

Till Dator C är en kassettbandspelare ansluten via USB. Om man vill spela över ljud från kassett till datorn (för att kanske sedan bränna det till CD) så går det bra att göra med programmet Audacity som finns installerat i datorn (ikon finns på skrivbordet)

En kortfattad bruksanvisning finns här.