Klubben ordnar dataträffar med föredrag minst en gång i månaden - över 100 hittills. Här kan du läsa om dem.

Tidigare träffar:

Foto- och filmträffen den 6 december.
Överföring av smalfilm (S8, D8 mm) till video
var rubriken på Sven Brennings presentation vid  höstens sista dataträff. Sven Brenning har  lång erfarenhet från Ericssons Film- och Videoklubb och har ägnat mycket kraft åt olika smalfilmsformat. Hans råd följer:A. Ställ upp en filmprojektor och projicera mot ett vitt matt A4-papper
B. Filma av med en videokamera eller en digitalkamera
C. Ta in videofilmen i en PC (Mac) och redigera.
D. Bränn ner filmen på en DVD och titta på en TV eller en dator.

Prova själv på olika sätt för att få bäst resultat.
Utrustningen som behövs:
1. En bra videokamera (eller digitalkamera)  med bra färgåtergivning, bra upplösning,  bra optik - och med manuella inställningsmöjligheter
2  En bra projektor med stabil hastighet (16 2/3 b/s, ger inget flimmer), bra optik (skärpa) och - om möjligt - med borttagbar bildmask (10-30% större bild!)
3. En duk med så matt yta som möjligt. Ett A4 papper ofta bäst, eller en slät yta målad med vit supermatt färg (1 Lux)
4. Uppställning som minimerar parallaxfel och med endast svagt ljus i rummet (måste inte vara helt mörkt)
5. Filmerna bör ha start- och slutremsa, vara rengjorda (damm smuts repor) och sakna trasiga skarvar. Viewer, redigeringsapparat, skarvapparat behövs kanske.
6. Om man har gamla filmer med ljud ska man ha ljudfilmsprojektor och videokamera med ljudingång (synk bild/ljud)

Om man lämnar in smalfilm som ska överföras till ett digital format, t.ex., DVD får man räkna med en kostnad på mellan 800 till 3 000 kr per timme.
Då föreslog Sven Brenning
- www.uppsalabildteknik.com  Mycket kunniga,hög kvalitet, finns i Uppsala
- www.bgavideo.com  Butiker i Stockholm.
- Sven Brenning själv www.film2dvd.se 

Bild- och ljudprogram som Sven Brenning nämnde:
1. Videoredigering
- Pinnacle Studio (Avid) Elgiganten 690-1490kr
- Adobe Premiere Elements    Amatörversion
- Adobe Premiere Pro Proffs Dyr Svår
2. Ljudredigering
- Audacity. http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv   Gratis
3. Mediaspelare: VLC media player www.videolan.org/vlc/    Gratis, bäst

För den som vill skaffa gammal smallfilmutrustning (t.ex. projektor, lampor, redigeringsapparater) föreslog Sven Brenning Schönherrs Foto, Upplandsgatan 16
Andra fotobutiker i Stockholm som har äldre utrustning är LP Foto (reparationer & anordna fotoauktioner) Regeringsgatan 83, Rajala Pro Shop Herkulesg 11 och Wibergs Foto Karlav. 61

Gratisprogram, bra och nyttiga
Dataträff den 22 november 2011
     Björn Annell gick igenom några av de gratisprogram han ansåg sig kunna rekommendera. Det finns ju en uppsjö av gratisprogram tillgängliga över nätet (googla på gratisprogram så hittar du mycket mer än du behöver) men Björn koncentrerade sig på sådant som höjer säkerheten och/eller datorns prestationsförmåga.
     Advanced SystemCare Free (ASC) heter gratisversionen av ett programpaket som gör en rad åtgärder för att säkra och snabba upp datorn. Programmet kan hämtas från www.iobit.com och är nu i version 5. Man kan välja mellan snabb genomgång (som kan köras så ofta man vill, kanske dagligen) och en djupare genomgång som tar mera tid och som kanske kan behöva köras en gång i månaden. I båda fallen letar programmet efter spionprogram och liknande (men inte virus), fixar windowsregistret, tar bort surfspår och kastar onödiga filer (man kan välja bort funktion som inte önskas). I djupversionen görs fler tester, systemoptimering, diskskanning (C-disken) och vid behov defragmentering m m. Det kommer nya versioner av programmet då och då. Köper man pro-versionen så görs skanningar automatisk och lite grundligaret, men det är knappast värt pengarna, gratisversionen räcker..
     Även om ASC letar spionprogram så finns det de som gör det betydligt bättre. En riktigt vass spionjägare, som också finns i gratisversion, är Super AntiSpyware Free som kan hämtas på www.superantispyware.com. Programmet skanner efter spionprogram närhelst man önskar och bör ske varannan vecka (eller när man misstänker att något skräp smugit sig in). Vid demonstrationen hittades 33 "tracking cookies" som ASC inte larmat för vid sin genomgång (men de var å andra sidan heller inte av särskilt farlig karaktär). Även här finns en pro-version som skannar automatiskt, om man vill betala för den. Men man kan t ex köra Windows Defender parallellt och ha en viss kontinuerlig koll. Super AntiSpyware finns även i en version som kan läggas på ett USB-minne och användas för att rädda datorer som drabbats av elaka spionprogram.
     Man måste förstås också ha ett bra antivirusprogram i sin dator (men inte mer än ett, försöker man lägga in två så blir det problem). Flera av de stora säkerhetspaketen (Norton, F-secure etc) belastar datorn onödigt mycket (och kostar onödigt mycket), men det finns gratisalternativ. Det som Björn funnit vara bra, snabbt och föga datorbelastande arbetar i hög grad "i molnet" (dvs på Internet) vilket gör att uppdateringar kommer snabbt. Det är Panda Cloud Free som kan hämtas på http://nedladdning.cloudantivirus.com. När man laddat ner och installerat programmet kan man nästan glömma det - det sköter sig självt (men man bör nog göra en genomskanning av hela datorn då och då för säkerhets skull, eller av misstänkta filer vid behov).
     Björn nämnde också att ett nytt gratis "Office-paket" kommit på nätet. Det är troligen en variant av OpenOffice som ju är känt sedan länge och det heter LibreOffice och kan hämtas på http://libreoffice.se.malavida.com/d8214-ladda-ner-windows. Liksom OpenOffice är det kompatibelt med Microsoft Office och kan även hantera docx-filer, dvs Office2010-varianten. Han påminde också om några andra stora gratis-succéer: Skype och Google Earth.
     Kurt Åberg kompletterade med sina erfarenheter av ett gratisprogram för snabb sökning i den egna datorn - Copernic desktop search, kan hämtas på www.copernic.com). När det installerats ska det först indexera allt befintligt innehåll i datorn och det tar en stund, men sedan går det snabbt som ögat att inte bara hitta vilka filer som innehåller sökt ord (det klarar Windows Vista och 7 själva) utan också att ge förhandsgranskning av dessa dokument med det sökta ordet markerat (vilket Windows inte gör). Kurt är mycket nöjd med programmet och nyttjar det flera gånger dagligen.
     Många gratisprogram finns det, och gratis, det är gott det. Så samlade också dagens dataträff en rekordstor publik i Svärdet-lokalen. Och Björn uppmanade alla som har problem med sina datorer eller program att utnyttja den supportverksamhet som Kanelbullen erbjuder på måndagar. Själv är han där första måndagseftermiddagen varje månad och kan ta hand om de värsta teknikproblemen.

Hemsidor med Google Sites
Dataträff den 8 november 2011
     Pelle Carlson, som sedan begynnelsen är klubbens webbmaster, berättade om hur man kan göra hemsidor med Google Sites, blandat med diverse erfarenheter av hemsidesmakeri.
För att göra en hemsida behöver man normalt ett redigeringsprogram (om man inte är en hejare på HTML-kod), en plats på nätet hos något webbhotell och en adress för sin webbplats. Ett gratisprogram är Kompozer och man kan köpa en .se-adress för ca 100 kr om året och webbhotell från 12 kr per månad och uppåt. Men man kan också använda "molnet" och göra sina hemsidor via webbläsaren.  Google sites är en sådan variant och där får man allt gratis (om man har måttliga behov av utrymme etc, 100 MB ingår utan avgift
     Någorlunda framgångsrikt konstruerades vid sittande bord en hemsida med några ingående undersidor, med en kolumn till vänster där t ex en meny över innehållet på webbplatsen kunde läggas in, eller annan information, alltefter önskemål. Bilder lades in och länkar sattes in som ledde både till andra sidor inom webbplatsen och till andra ställen på webben.
     På plats fanns rätt många damer och herrar, samt en datashäfer, och åtminstone en del kände sig lite inspirerade att gå hem och prova på Google sites själva. Det enda man behöver är ett konto hos Google (t ex en epostadress hos g-mail). Och en hel del tålamod.
     Vi noterade också att hemsidorna inte ser mycket ut för världen innan de tagits omhand av en webbläsare. Hur sidan ser ut innan dess kan man på vilken hemsida som helst se om man går in på menyn Visa och väljer Källa - det är bara en massa "skrivmaskinstext".

Dataträff den 25 oktober 2011, ”tillminabarnbarn”

Till dagens dataträff var Patrik Jalkell inbjuden för att berätta om sitt projekt, ”tillminabarnbarn”. Vi var ca 30 st som lyssnade. Väldigt kort så går det ut på att med hjälp av programmet skapa en bok, färdigtryckt, med riktiga pärmar, med text och bilder som man själv fixar till.
     Patrik betonade att vi seniorer har en massa att berätta för nuvarande och kommande generationer, eftersom så mycket hänt under vår tid.
     Det går ut på att man skriver text under rubriker, lägger in bilder och annat värdefullt – allt med stöd av programmet. Hela tiden man jobbar kan man spara undan det man gör i pdf-form på sin egen dator. Men det lagras hela tiden säkert på nätet, för att - när man är färdig (inom 2 år) - få en fin bok tryckt.
     Många tycker det är besvärligt att få in gamla bilder som man har, men Patrik tyckte att det bästa är att fotografera av dem i dagsljus med en vanlig digitalkamera. Numera har ju nästa alla en sådan.
     På www.tillminabarnbarn.se kan man läsa mer.
     Det stod klart att några kommer att ge sig i kast med att skapa en bok, flera köpte på stående fot programmet. Intresse kan då finnas att träffas för att ge varandra tips och kunna fråga om saker som berör programmet.
     Meddela gärna kurtaberg@gmail.com , (obs ingen punkt mellan kurt och aberg) om du har intresse för uppföljningsträff(ar).
     Om tillräckligt intresse finns, så kan vi också få ett förmånligt pris på programmet.

Dataträffen den 11 oktober 2011 om Smartphones

Charlie Nilsson från TeliaSonera besökte oss den 11 oktober på Postmuseum, denna gång, och berättade om s k Smartphones – iPhone, Android-telefoner osv.
Charlie inledde med att beskriva sin bana i Telia, han började som apparatuppsättare – just på söder. Kände sig hemma på grund av detta och också för att han kände frändskap med auditoriet när det gällde den mogna åldern, även om Charlie fortfarande var i arbetande ålder, till skillnad från de flesta av oss. Men någon ung spoling var han ju inte.
Här lägger jag in mejl-texten från Charlie, som följde med powerpoint-filen med bilder som han visade. Därför att den är så mänsklig och trevlig:

Hej Kurt
Skickar över bildspelet som jag använde på postmuseumet.
Vill också säga vilken trevlig em jag hade i erat sällskap.
Jätte roligt att träffa er.
Kommer att bära med mig det för en lång tid framöver

Som Charlie nämner finns bilderna i en fil som kan laddas hem här
En mer utförlig berättelse om dataträffen finns också att ladda ner. Många av de drygt 50 besökarna ville nämligen ha något att läsa efteråt. Det finns här

Windows 7 m.m.

Thomas Floberg från Microsoft höll en väldigt levande och bra presentation av Windows 7 vid dataträffen den 27 september. Presentationen handlade inte bara om operativsystemet utan också om program och produkter som hör till Windows7,
     Det var många besökare, 56 stycken. En rundfråga som Thomas började med visar att Windows 7 används mycket flitigt, hela 31 av de närvarande hade Windows7. Dessutom har många flera datorer, fast och bärbar, drygt hälften har mer än en dator.
     Recensenten av detta möte upptäckte under föredraget att det finns betydligt mer i Windows 7 än det han visste om. Han har ju mest försökt leta reda på det han redan kunde från XP i Windows 7, vilket inte är så klyftigt.
     Här är ett axplock av nyheter och vad man kan göra:

• Om man i Windows 7 jobbar med en webbsida och Word, t ex, parallellt, så kan man fästa objekten enkelt så att de delar på skärmen. Detta utan att behöva först anpassa storleken på varje fönster och sedan lägga dom t ex bredvid varann. Man drar helt enkelt först det ena fönstret till vänster och sedan det andra till höger. Och – vips – så delar fönstren på skärmen.

• Man kan föra musen över de öppna applikationerna, som avbildas som ikoner längst ner i aktivitetsfältet, som det heter. Då öppnas en liten bild, så att man ser vad det är, klickar man sedan på någon, så öppnas dokumentet, eller vad det nu var.

• Sökfunktionen i Windows7 kan användas till mycket mer än att bara hitta dokument eller filer med ett angivet ord i. Skriver man t ex nätverk, så kommer alternativet hur man hanterar nätverk i Kontrollpanelen upp. Man behöver alltså inte öppna Kontrollpanelen för att komma åt grejer där.

• Explorer 9 (gratis att hämta hem) innehåller en del nyheter, Man kan t ex fästa önskade hemsidor i aktivitetsraden, och alltså lätt öppna dem där. Ni vet väl att aktivitetsgraden är raden av ikoner som finns längst ner? Man behöver alltså inte ha webbläsaren Explorer 9 öppen för att direkt komma åt de önskade websidorna. Liknande funktioner, d.v.s. nå hemsidor via en ikon, finns även i t ex Chrome, men man måste då ha startat Chrome först.

• I Windows Live har man samlat applikationer som är kopplade till Windows 7, Anledningen till det är att man då kan uppdatera applikationerna oberoende av Windows 7. Outlook express, t ex, ingick tidigare i Windows, men nu heter mail-applikationen Windows Live Mail och kan hämtas hem separat.

• En annan intressant applikation är bildprogrammet Windows Live Photo Gallery (det finns också Windows Live Movie Maker), som också är ett gratisprogram och Microsofts svar på Googles Picasa.

• Microsoft har nu lanserat ett eget antivirusprogram. Gratis förstås, och vi fick rådet att ta det i stället för att förnya diverse antiviruslicenser som brukar vara förinstallerade på datorer man köper. Det heter Microsoft Security Essentials. Det är lika bra som andra virusprogram, och kräver mindre kraft för virusssökningar i filer, t ex. än andra motsvarigheter. Det är samma program som företagen har, men de får betala. Anledningen till att Microsoft levererar programmet gratis, är att man vill att användarna skall ha virusprogram. Om det blir problem beroende på virus, så får även Windows ”bad will”, folk vet inte så noga vad som orsakat problemet.

• Sedan visade Thomas vad man kan göra med videokommunikation i Messenger. Pontus i Akalla hjälpte till att få det hela att bli verkligt. Ett program som heter Skype nämndes också i sammanhanget, fördelen med det – erkände Thomas – är att man kan ringa vanliga telefonnummer – mot betalning, förstås.

Frågor och svar
handlade det om på vårens sista dataträff som ägde rum den 3 maj i Tanto Seniorlokus (bredvid Kanelbullen). En panel försökte besvara frågor som kommit in från medlemmar, och fler frågor kom förstås också upp under mötet.  Bland det som avhandlades kan följande noteras:

- Även stationära datorer har ett batteri som måste bytas (efter 5-10 år). Det är som regel en enkel operation. Ett symptom på dåligt batteri är att datorns klocka börjar gå för sakta.
- Man ska aldrig ha två antivirusprogram i datorn samtidigt. Kan vålla betydande bekymmer.
- Man ska som regel inte nappa på erbjudanden som dyker upp på nätet. Om man t ex erbjuds gratis skanning av datorn efter fel så blir resultatet garanterat att den har många felaktigheter, men för att avhjälpa dem måste man som regel köpa ett program. Det finns oftast gratisprogram som är lika bra för att hålla datorn i trim. Ett som nämndes är Advanced System Care (gratisversionen). Man ska heller inte förvänta sig att de här programmen gör några underverk med datorns snabbhet el dyl.
- Man kan ställa in sitt ordbehandlingsprogram så att man alltid nertill på varje sida får information om var i datorn dokumentet finns.
- För att hålla reda på alla sina dokument m m i datorn krävs att man har ett vettigt arkivsystem. Till att börja med bör alla egna filer kanske samlas i Mina Dokument (motsv) och där sorteras i undermappar som man finner vettigt (vilket inte är det lättaste, förstås).
- Om det ofta inte går att nå olika hemsidor så kan det bero på något fel i modemet (men det kan vara andra orsaker också förstås)
- Det går att ställa in så man får en ljudsignal när CapsLock-tangenten används - kan göra att man märker när man trycker på den av misstag.
- Ganska många drabbas av att  å, ä och ö förvanskas i (en del) inkommande mejl. Ibland går det att lösa genom att byta kodning till Unicode (i Outlook Express: Visa/Kodning/Fler/Unicode), men hur man får det att vara rätt från början visste vi inte.
- Internet Explorer 9 och Firefox 4 är antagligen utmärkta webbläsare båda två. Internet Explorer 9 går dock inte i XP.
- Det finns flera bra gratis säkerhetsprogram. T ex AVG, Avast, Panda Cloud eller Microsoft Security Essentials för att hitta virus och spionprogram. Zone Alarm brandvägg (om man inte anser att Windows egen brandvägg duger - har man en router ger den också ett brandväggsskydd. SuperAntiSpyware anses som ett extra bra antispionprogram.
- Det kan vara riskabelt att köra sin skrivare på piratbläck. Om man gör det kan det vara tillrådligt att vid t ex vart tredje patronbyte använda originalbläck - då minnskar risken att skrivarhuvudet geggar igen.
- Det är viktigt att ha rätt drivrutin till sin kringutrustning. T ex måste man hålla reda på om det är 32-bitars eller 64-bitars version man ska ha.
- Om man vill prenumerera på PC för Alla så får man som SeniorNet-medlem den för halva priset (och då har man genast sparat in medlemsavgiften). Dessutom får man som helårsprenumerant en rad andra förmåner.

De program som namnges ovan går oftast enkelt att hitta och tanka hem om man googlar på dem.

Läsplattor och surfplattor

Sebastian Wivallius från Expert i Marieberg visade surfplattor och smartphones för oss vid dataträffen 11-04-05, och beskrev eventuella skillnader och lite historik. Medvetet pratade Sebastian inte så mycket om läsplattor, eftersom de verkar bli utkonkurrerade av surfplattor.
     När det gäller mobila grejer, mobiltelefoner främst, har världen tidigare dominerats av Nokia, SonyEricsson, Samsung, m fl. Alla baserade i stort sett på samma grund, dvs mobiloperativsystemet Symbian. Sedan har varje tillverkare gett telefonen sina kännetecken och uppsättning av funktioner.
     Det här med Smartphones, dvs telefoner som man kan göra mer med än att bara prata, är inte nytt. Den första kom – lustigt nog – från IBM 1992 och hette Simon (kolla på Wikipedia). Den hade funktioner som gjorde att man kunde faxa, skicka emejl, sköta kalender osv. Men blev ingen succé. Nokia kom sedan med sin Kommunikator och var det som hittade på begreppet ”smartphone” Den hade rätt stor skärm och tangentbord och surfmöjligheter. Ericssons första hette R380 och var den första med pekskärm.
     2007 kom en blixt från klar himmel: Apples Iphone. Apple hade aldrig tidigare rört mobilmarknaden. Trots att alla tekniker, som dittills härskat i mobilvärlden, var ganska ljumma i sina omdömen – dålig batterikapacitet, dålig datakommunikation etc etc – så blev det en succè. En utmärkande sak med Iphone var att man kunde ladda ner s k Appar, som i princip är genvägar till olika saker på nätet. Detta har blivit en stor succé. Genast hoppade Google på spåret, dom anade var marknaden var på väg, och köpte upp ett företag som hade bra idéer om operativsystem för mobiler. Företaget hette Android. Även i Android-världen har appar slagit väl ut, finns i massor och är oftast gratis till skillnad från Iphone-apparna.
     Alla försökte haka på, Microsoft tog fram sitt Win Mobile. Nokia hängde inte med – alla andra började använda Google’s Android, men Nokia ansåg att Google var deras konkurrent -  utan har nu gått samman med Microsoft och slutat utvecklingen av en Android-liknande variant av Symbian (Nokia äger Symbian). Det Nokia kan hoppas på är ett deras telefoner och Microsoft Office mm går hem hos storföretag som har Microsoft som sin IT-plattform. Redan i dag kör många företag med Windows mobile (tidigare varianter) i de anställdas telefoner.
     SURFPLATTOR är numera rätt lika smarta telefoner, samma operativsystem men större skärm, oftast kan man inte ringa med dem. Man ser surfplattorna som starka konkurrenter till MiniPCerna som lanserades för några år sedan.
     Även här var Apple först på plan med sin Ipad, som slog alla prognoserade försäljningssiffror. Första dagen sålde man 300 000 stycken. Nokia trodde inte på surfplattor och satsade inte, vilket däremot Android-konkurrenterna gjorde Samsung, Huawei etc. Apple räknar med att ha sålt 50 miljoner Ipad:ar 2012, vilket många tror är en för låg siffra. 2010 hade man sålt nästan 15 miljoner.
     Det går bra med spel på surfplattor, också. Sebastian nämnde ett roligt spel, finsk härkomst, som heter Angry Birds, mycket populärt, dvs många nedladdningar.
     Någon frågade om virus och sånt i Smartphones. Än så länge ingen fara, inte alls i nivå med MS Windows problemen.
     Något man bör vara observant på när man skaffar en SmartPhone eller surfplatta, är att man bör ha ett mobilt bredbandspaket, annars är det ingen stor vits.
     Slutligen visade Sebastian ett urval av telefoner och surfplattor som vi fick pröva på. Mycket roligt. Dessutom hade Sebastian en digitalkamera för utlottning - uppskattades. Sebastian är intresserad och kunnig när det gäller fotografi, också. Vill man ha kontakt med Sebastian så är adressen till butiken ”butikralambsvagen@expert.se”

Mera släktforskning

Anna-Lena Hultman besökte oss igen den 22 mars, denna gång i Svärdet på Rosenlundsgatan (jfr 1 februari nedan). Drygt 30 intresserade besökare fanns på plats. Ämnena för dagen var:  Hur dokumenterar man, använda kamera samt "Fader okänd”-begreppet, hur hittar man fäder – och mödrar med för den delen.

Hur dokumenterar man?
Den ovane förknippar släktforskning med listor upp och ner med datum och en massa namn. Den som inte är så väldigt intresserad tröttnar att titta efter några sidor (bland ofta många 10-tal). Anna-Lena gav tips på hur man kunde få släktforskningen mycket mera läsvärd för dem som inte är insatt i alla släktforskningens labyrinter. Gör så här:
-   Skriv en berättelse, vad du själv vet och vad du får fram genom att intervjua släkten och vad du hittat på olika ställen
-   Ta med bilder, ta gärna digitalkameran till hjälp, fotografera av gamla bilder och fotoalbum – ta foton på hela albumsidor. Scanna kan man också göra, om man vill ha högre kvalitet, men det tar betydligt längre tid att scanna än att fotografera av. Ljuset vid ett fönster hjälper, använd stativ.
- Ta gärna med bilder på bygden där släkten hållit till, bilderna kan du hämta från nätet och hembygdsföreningar – säkert.
- Besök bygden, åk på ”släktsafari” fotografera gamla hus där släkten huserat

”Okänd fader”
Ibland föddes barn med det otrevliga epitetet ”oä” i Födelseboken, oä står för – som alla vet – ”oäkta”. Detta berodde ofta på att fadern inte erkänt faderskapet eller ville vara anonym (men betalade). Hur letar man då reda på fadern? Inte så svårt visade det sig när Anna-Lena beskrev hur man skulle göra, men visst jobb innebar det att leta. Det enklaste är att gå vidare från födelseboken till husförhörslängderna, där kan man – oförsiktigt nog – ha yppat den lycklige fadern. Även ”moder okänd” förekom, men man stiftade en lag på 1700-talet där man kunde erkänna moderskapet men där man kunde förbli anonym. Detta gjorde man för att förhindra barnamord, som olyckliga mödrar ibland gjorde sig skyldiga till, i sin förtvivlan över att ha blivit gravid med en förnekande man. Lagen fick då benämningen ”barnamordsplakatet”. Läs gärna i Wikipedia om detta. Ett exempel på känd person, med både moder och fader okända, är Birgit Sparre (Gårdarna runt sjön).
    I Barnhusrullor kan man leta reda på barn, med okända föräldrar, som placerats på barnhem innan man kom till någon familj, förhoppningsvis. I ”Barnhussök” i Rötter kan man leta i barnhem, efter barn.

Lite andra saker
* Anna-Lena är nu mitt uppe i att fotografera gravstenar, som kan ge mycket information för släktforskare. 62000 gravar hittills.
* Allt är sekretessbelagt 70 år tillbaka. Men kan man visa sina släktförhållanden kan man få fram uppgifter från kyrkoförvaltningarna, bl a.
* Ta hjälp med identifiering av personer på foton du hittat i album, ofta utan några anteckningar om årtal, plats och namn, genom att lägga in bilder i Rötter”, Sveriges släktforskarförbunds web-sajt. Gå med i Rötters vänner, 100 kr pr år, så får du tillgång till denna hjälp
* Sveriges befolkning: det finns skivor, Riksarkivet SVAR, från 1880 och framåt, den senaste 1990, 500 kr
* Sveriges dödbok 1901-2009 är – trots det trista namnet – bra källa. Man använda den på biblioteken, om man vill kolla.
* Medborgarskapshandlingar kan man leta i (sök i Google på detta). Där kan man hitta utlandssvenskars ansökan om att få behålla svenskt medborgarskap - intressanta uppgifter.

Wikipedia - vår egen uppslagsbok

Tisdagen den 8 mars var det  åter dags för en intressant dataträff. Anders Wennersten berättade för oss om Wikipedia. Han hör själv till de mest aktiva inom Wikipedia-nätverket, har bildat stödföreningar både i Sverige och andra länder och har granskat ca 80000 nya Wikipediaartiklar. Wikipedia har på tio år blivit nr 7   bland världens mest besökta webbplatser. Den nyttjas av alla svenska högstadie- och gymnasieelever - och av många journalister. totalt räknar man med att Wikipedia i Sverige har ca 3 miljoner läsare. En promille av dessa (dvs ca 3000 personer) bidrar med material, och 300 personer kan räknas till de verkligt aktiva inom verksamheten.
     Som användare av uppslagsverket måste man vara källkritisk. Vem som helst kan lägga till och ändra uppgifterna i Wikipedia och det förekommer en hel del "klotter". Men felaktigheter eller "klotter" blir nästan alltid snabbt upptäckta och korrigerade och i svårare fall blockeras klottraren (som förstås dock kan börja agera igen under annat namn.
     Utöver den artikel som finns i ett ämne kan man också nyttja en separat bilddatabas, och om man söker en plats får man också dess koordinater och kan hitta på kartan. Korsreferenser i form av länkar finns överallt och källhänvisningarna är många (och nödvändiga om artikeln ska leva vidare). Man kan delta i diskussioner som pågår kring artiklar eller detaljer i dem och man kan granska en artikels historik - alla ändringar finns bokförda och alla tidigare versioner finns bevarade.
     Vem som helst kan öppna ett eget konto i Wikipedia och därmed få tillgång till ytterligare möjligheter.Öppenheten och möjligheten för alla att skriva bygger på grundtesen att de allra flesta ändringar och tillägg sker i ärligt syfte och god tro. Men utöver klotter måste man också bevaka så att inte otillbörlig rekla smyger sig in. Det råder nolltolerans mot personangrepp och integritetskränkande uppgifter. Man undviker att konkurrera med nyhetsmedia - det behövs perspektiv för att en artikel ska bli objektiv. Och man tar bara in artiklar om offentliga personer. Som artikelförfattare måste man finna sig i att andra ändrar i vad man skrivit, och det kan ibland leda till livliga diskussioner.
     Tekniken att skriva artiklar kräver lite övning, men inte värre än att komma underfund med program som t ex Word. Den som är intresserad kan anmäla sig till klubbstyrelsen, eventuellt kommer en Wikipedia-grupp att bildas tillsammans med några från Kungsholmen.
     Allt arbete med Wikipedia sker ideellt av många kunniga och engagerade människor och medel för att finansiera erforderliga servrar etc samlas in i form av gåvor. I sanning ett imponerande projekt.

Hot mot våra datorer
Roland Frenzel har arbetat med de här frågorna hos polisen sedan 1964. För en fullsatt salong på Tanto seniorlokus berättade han tisdagen den 22 februari  hur datorutvecklingen sett ut inom den svenska polisen och hur de grundläggande principerna kring datamedia är uppbyggda, hur informationen
lagras och vad som händer när man "tar bort" information på datamedia. 
     Vi fick en snabb historik över hur utvecklingen varit då det gäller datorer, lagringsmedia etc. Och en hum om hur data lagras paketvis i sektorer, med information i början och slutet på varje "paket" som finjusterar läsahastighet, gör viss kontroll av innehållet m m - och däremellan innehåller själva informationen. Detta sätt att lagra/läsa av data har i princip behållits på alla elektroniska medier (dvs allt utom CD/DVD/BlueRay-skivor).
     När man tar bort en fil hamnar den oftast i papperskorgen och kan återställas därifrån. När man tömmer papperskorgen markeras den borttagna filens "paket" som lediga för ny inskrivning, men den gamla informationen finns kvar (med ändrat filnamn) tills det verkligen sker en överskrivning. Detta medför att det är lätt att vaska fram gamla borttagna filer, i vart fall om de tagits bort nyligen. Även efter överskrivning kan det gå att läsa den gamla informationen, men då krävs det kvalificerad (och dyrbar) utrustning. Som privatperson kan man räkna med att en överskrivning av hela hårddisken ger tillräcklig säkerhet när man gör sig av med en dator. Även en fullständig omformatering kan duga, däremot inte en snabbformatering, då tas paketens etiketter bort, men inte innehållet.
     Roland gav en övertygande demonstration av hur man lätt kan hitta gamla "kastade" filer på en USB-pinne och han nyttjade då ett gratisprogram som heter Recuva (kan t ex hämtas här: http://www.filehippo.com/download_recuva). Det programmet behöver inte installeras i datorn utan kan köras från t ex USB-pinne och det hittar de flesta kastade filer på ett lagringsmedium. Kan vara bra att ha när man lyckats kasta något som man vill återfinna.
     Vill man i stället ha ett program som tar bort informationsspåren från t ex en hårddiskpartition så finns det gratisvarianter t ex på  http://www.killdisk.com/ eller på http://eraser.heidi.ie
     För polisen är det förstås viktigt att kunna plocka fram information från kameror, hårddiskar etc som tillhör misstänkta personer. Några konkreta exempel på när så skett med framgång redovisade Roland också.

Vart tog våra emigranter vägen?

Så löd rubriken för årets första dataträff, tisdagen den 1 februari 2011 på Postmuseum. Föredragshållare var Anna-Lena Hultman som är en såväl i Sverige som USA mycket uppskattad släktforskare, anlitad av våra centrala släktforskarinstitutioner.

Det handlade alltså om hur man letar reda på släktingar som utvandrat till Amerika för länge sedan. Ett råd som Anna-Lena betonade starkt var att man skall börja leta i Sverige i husförhörslängder mm som är tillgängligt på nätet i Genline, t ex. Men det bästa är att leta reda på gamla papper ”på vinden”, brev, bouppteckningar, fotoalbum etc. I kyrkböckerna (Genline)  man t ex se när vederbörande flyttade ut från Sverige.

Sedan visade Anna-Lena hur förhållandevis lätt det är att leta reda på inresedatum mm i amerikanska källor. Dessa källor finns tillgängliga på nätet och är ofta gratis att använda eller tillgängliga mot en resonabel avgift. Här är ett exempel: www.ellisisland.org Det är passagerarlistor som gjordes upp när emigranterna anlände till USA via New York. Täcker tiden 1892-1924. Referenten av denna dataträff matade där in Ellen Aberg, som han visste var en äldre släkting som utvandrat till Amerika, tidigt 1900-tal. Och vips ser man där följande uppgift: Date of Arrival: May 20 1908 Name of passenger: Ellen Aberg, Residence: Rglhult Denmark. Detta skall alltså vara en farfars syster, boende i Elghult, inte Danmark, men väl Sverige. Detta visar att det kan vara lite fel i registren, men man hittar lätt i alla fall. Vidare kan man se att Ellen var 20 år och att hon utvandrade i sällskap med en annan 20-åring från Älghult: Anna Erlandsson. Detta ser man i originalpassagerarlistan, som man klickar sig vidare till. Fantastiskt! Allt gratis, men för att kunna se allt som finns där, måste man registrera sig som användare. Annars ser man bara den första träffen på namnet.

Andra källor för emigrantforskning är:

• SAKA, Svensk-Amerikanska Kyrkböcker. När emigranterna kom fram och bildade samhällen förde man med sig kyrkboksvanan hemifrån och det finns många sådana kyrkböcker bevarade och upplagda på CD:er, baserade på mikrofilmer av böckerna. Motsvarighet till husförhörslängder finns också.

• EMIBAS, en CD med 1,1 milj svenska emigranter åren 1840-1930. Finns inte längre att köpa, men många bibliotek har den. Underlaget är den svenska folkbokföringen (dvs kyrkböcker mm)

• EmiWeb, emigranter på webben, rätt ny. Kräver abonnemang. 175 kr för tre månader.

Detta var några exempel, mycket står att läsa i ”EMIGRANT forskning”, som referenten läst i för detta referat. Det är Anna-Lena Hultman och Ted Rosvall som skrivit den. Rekommenderas!

Kurt Åberg
Referent

2010

Det digitala hemmet

Datatekniken sprider sig alltmer i våra hem och TV, Datorer och Telefoner blir mer och mer hopkopplat med varandra, även trådlöst. För dig som inte kunde delta kommer här ett ovanligt detaljerat referat.

Ämnet för dataträffen  på Postmuseum 10-11-23 var Det digitala hemmet och hade lockat ca 40 deltagare. Dagens föreläsare hette Karl-Erik Berntson från SeniorNet Hässelby-Vällingby. Han presenterade sig som teknikansvarig, cirkelledare och han har tematräffar om bl a Google. Det visade sig att han var en mycket mångkunnig person med djupa tekniska kunskaper, som han presenterade på ett intressant sätt som fångade deltagarna.

Han började med att presentera Moores lag (Gordon Moore var Intels grundare): ”Antalet transistorfunktioner i en integrerad krets kommer att fördubblas vartannat år åtminstone till år 2015.

IBM kom med sin första PC 1981 med Microsoft DOS.

Datorns elektroniska minnen:

• RAM – primärminne

• Flashminnen – USB

• SSD-minnen kan ersätta hårddiskar (inga rörliga delar) när dom blivit billigare, finns i viss utsträckning redan nu, men dyra.

Hårddiskutveckling:

• 1995  10 GB

• 2000  100 GB

• 2005  500 GB

Satsningen går mot allt mindre fysiska format för att passa en växande marknad av bärbara datorer med mindre effektutveckling och batteridrift.

Därefter kom han in på skillnaden mellan Plasma- och LCD-TV.

• Plasma-TV har bra färgkontrast men är känslig för ljus miljö och kräver stora rum.

• LCD-TV passar i mindre rum och ljus miljö, färgkontrasten är dock något sämre.

• OLED = Organiska lysdioder för färgskärmar och belysning. Dekorationsbelysningar – The future of Lightning.

• Genomskinliga skärmar kan vara bra i bilar.

Laptop och pekdatorer, verkar ta över marknaden. ”Rolltop”, designprojekt visades. Rulle som rullades ut och blev dator. Fascinerande!

Surfplattor och pekdatorer

• Följande konkurrerar:

• Apple Ipad

• Samsung Galaxy

• Toshiba Folio

• Asus 12”

• Dell Studio One 19”

Nätverk – trådlös router kopplas till hårddisk och printer 300 Mb/sek

Kryptering WPA2, det enda som fyller säkerhetskrav, akta er för WEP!

Morgondagens digitala hem

Det här kommer att finnas enligt Karl-Erik:

• Trådlöst nät ersätter alla kablar (dock icke elkablar och transformatorer, ingen trådlös lösning finns)

• Familjearkivet på separat stor hårddisk (Terrabyte-nivå), inga CD:er, DVD:er och VHS:er i fortsättningen

• Datalagring

• Skrivare kan kopplas till alla datorer i hemmet på ett enkelt sätt, trådlöst

• Allt kopplas ihop:  TV, Mobil, Dator

Internets utveckling: Antal användare har ökat med 150 milj/år fr 1998 och är idag 1,6 miljarder i världen.

Giganten på marknaden verkar bli Google, Microsoft i bakvattnet (liksom Nokia, när det gäller mobiler). Man har:

• Google sökmotorer och databaser

• Internetmolnet 24 x 7 = 24 tim/dygn, 7 dagar i veckan

• Indexering av hemsidor med karakteristiska begrepp.

• Antal servrar 500 000 i 24 ”server farms” = 20 000 datorer per farm.

Elefanternas dans:

• Apple, grundare Steve Jobs

• Microsoft – Internet Explorer, PC, DOS, Windows, Office mm.

• Google – tjänster, program

Mobiler :

• Apple - Ipod, Iphone

• Google – Android

• Wmob

Chrome OS, stark konkurrent till Windows, när det snart presenteras, kännetecken:

• Googles datorer uppdateras

• Uppgradering sker i Googles datorer

• Virus – endast operativsystem i datorn – svårare att plantera skadlig programvara.

• Piratkopior: ”icke-produkt”, dvs eftersom programmen ligger i molnet, kommer inte virusattackerna in i dessa, liksom dom i dag kommer in i våra PC:er.

Integritetsaspekten är ett svårt kapitel i den nya Google-världen, men Microsoft försöker mota Olle i grind, nu kan man köra Office på nätet/molnet, gratis:  Office Starter Word Excel heter det.

Microsoft Web Apps är verktyget

Apple försöker med Ipad

Microsoft försöker konkurrera ut Google med Bing sökmotor , men det går inget vidare.

WP7 operativsystem till mobiler försöker nu MS rädda mobilmarknaden med.

Noterat av Birgitta Althén (i samarbete med Kurt Åberg)

IT i hemmet & trådlösa nätverk

Denna dataträff den 26 oktober blev dessvärre en flopp som jag i viss mån får ta’ på mig ansvaret för.
En stor ursäkt till det 45-tal medlemmar som kommit för att höra Karl-Erik Berntson berätta om ”det digitala hemmet”!
När vi tidigare varit på Postmuseum har vi haft tillgång till en bärbar dator därifrån. Vi hade hoppats att Stadsdelsförvaltningen skulle ge oss samma utrustning i denna lokal. Så har åtminstone ännu inte skett. Det skulle göra att uppkopplingen till den i lokalen befintliga utrustningen som Bildprojektor och Internetanslutning skulle vara väl intrimmad.
Min personliga dator, som jag tidigare använt i det här samman-hanget var på grund av sin ålder och mängden installerade program inte alls samarbetsvillig, trots att den tidigare fungerat bra vid uppkoppling till K@nelbullens trådlösa nätverk och hade MS Office 2007 som behövdes för presentationen. Den tid jag hade till mitt förfogande för att få det hela att fungera var en dryg timme, som jag bedömde skulle vara tillräckligt, räckte inte till.
Den bärbara dator vi lånade från K@nelbullen för att försöka lösa problemet, visade sig sakna MS Office helt, vilket inte gjorde saken bättre.
Lokalen är inte heller helt klar för träffarna; saknar bl.a. fungerande mikrofonutrustning; men fungerade någotsånär vid föregående träff.
Nästa gång får vi försöka se till att den lösning som finns fungerar bättre, bl.a. ska styrelsen köpa in en ny dator som vi ska använda för Dataträffarna.

Hälsningar Tore

Windows7?
Funderar du på att uppgradera dina program till Windows 7 och Office 2010? Vad behöver man tänka på och vågar man göra det själv?
Det var ämnet på höstens första dataträff. Det var också premiär för dataträffarnas nya lokal, i en konferenssal strax intill Kanelbullen på Rosenlundsgatan 44 A.
     Vilka ämnen ska vi ta upp på dataträffarna? Detta ventilerades också vid träffen som ägde rum den 14 september 2010.
Kom med önskemål och förslag!

Sommaruppehåll

PC för Alla
eller snarare dess aktuella jubileumsnummer, som innehåller över 200 sidor och en DVD där bl.a. alla tidningar fr.o.m. 2000 finns i elektronisk form, var föremålet för säsongens sista dataträff tisdagen den 11 maj 2010. Vi som inte var där får måhända ett referat här från någon som deltog?

Sociala Nätverk
handlade det om vid dataträffen den den 28 april.
Anita Rissler från SeniorNet Lidingö, var dagens gäst och hon hade valt underrubriken Vem litar du på? med tanke på att en viss försiktighet är att rekommendera när man lägger ut saker på nätet om sig själv och andra. Se t.ex www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/sociala-natverk-pa-webben .
Begrepp och kommentarer.
Twitter. Tillåter max 140 tecken.
Linkedin. Exempel på s.k. UGC, dvs User Generated Content. Skapa din egen umgängeskrets.
Ning.com. Tidig UGC, tyvärr ej längre gratis.
Datorbiten. SNSweden. Du måste ha medlemsnummer för att kunna läsa, men rekommenderas av Anita. Svar inom en halvtimme!?
Delicious. Social bookmaking. För favoritlitteratur. Något för bokslukare.
Facebook. I särklass störst i sammanhanget. Ett par miljoner användare bara i Sverige. Ursprung: Harward i USA. Hur ska en stackars lärare ha en chans att från start tilltala sina studenter med förnamn? Svar med hjälp av Facebook! Senaste, dock diskutabelt, påhitt är en s.k. GILLA-knapp. SNSweden finns här, t.ex.
Cc= crazy common, begrepp inom området bildrättighet på t.ex Flickr.
Podcast och RSS. Medierna flyttar in i datorn.
Posterous. Blogga enkelt!
Drop.io.  Används av SNLidingö.
Sammantaget gav Anita Rissler en intressant bild av ett område i stark ock snabb tillväxt. Själv finns hon på Facebook och svarar gärna på frågor.

Fråga oss om data
löd uppmaningen inför dataträffen den 23 februari och den riktades särskilt till nybörjare. Det var denna gång inte så många som infann sig. Om det beror på att kollektivtrafiken i Stockholm var utslagen av snö och kyla, på att inbjudan kom sent eller på att allt färre betraktar sig som nybörjare inom data låter vi vara osagt. Men det gav ju desto större möjligheter för de närvarande att ställa frågor, och en del av dem blev tillfredsställande besvarade. Mycket kom att handla om säkerhet, spam och annat elände.

Med DV-kamera och dator
var rubriken när Södermalmsklubbens Filmgrupp berättade om sin verksamhet och visade egna filmer vid dataträffen den 16 februari..
Några medlemmar ur Filmgruppen visade exempel på vad man numera rätt enkelt kan göra med en videokamera, en dator och ett videoredigeringsprogram. Och en del om vad som behövs och hur det går till. Och hur kul det är. För all del också en del om de problem som kan uppstå.
     Bland åhörarna fanns många som hade videokamera men väldigt få som prövat att redigera sina filmer i datorn. Förhoppningen var att dagens träff skulle vara en stimulans att börja nyttja även datorn i filmsammanhang - och kanske att en eller annan skulle vilja delta i filmgruppens fortsatta övningar (intresserade kan mejla till Anna Schönberg, epost annagunilla1935@gmail.com.

Internet
- Hur kan man ansluta till internet?
- Vilka möjligheter finns och vilka är fördelarna och nackdelarna?
- Inte minst – vad kostar det?
kring detta ämne delade Tore Linderoth från vår styrelse med sig av sina erfarenheter vid dataträffen den  3 februari.

Office
Vad är Office? Vad använder man det till? Finns det olika sorts Office? Behöver jag det? Vad kostar det? Finns det olika versioner av Office? Kan man köpa en del av Office? Om detta berättade vår vice ordförande Tore Linderoth på årets första dataträff tisdagen den 19 januari.