Detta är en utskrift från webbplatsen SeniorNet (www.seniornet.se).
 
-

Anders Andersson Jag är lyckligt lottad

Ända sedan jag för över 50 år sedan sålde jultidningar hemma i Blekinge har jag gillat att göra egna affärer. Många i den lilla byn Belganet där jag växte upp räknade med att jag skulle ta över min pappas lanthandel. Men jag började med att sälja artiklar för 12 öre raden till Blekinge Läns Tidning i stället, och sedan blev jag journalist och löntagare. Jag har varit anställd i Bonniers trygga famn i 38 år – och ändå alltid kallat mig entreprenör.

Visst har jag drivit företag vid sidan av min anställning. Men det är först nu, tre år innan jag blir folkpensionär, som jag visar att jag menar allvar med mitt entreprenörsprat. Jag har slutat på Privata Affärer, köpt Privata Affärers småföretagartidning och döpt om den till Driva Eget.

När man fyllt 60 får man ofta frågan:
– När ska du sluta jobba och pensionera dig?
Det är en märklig utgångspunkt. Som om vi i den åldern börjar bli förbrukade. Som om man är försoffad efter 60. Som om yrkeserfarenhet inte var något värd.

Så på min gamla arbetsplats förväntade man sig att jag skulle pensionera mig i förtid.
– Du har säkert råd till det, sa en del.
Som om pengar skulle styra oss att ligga på sofflocket i stället för att jobba.
Nej, för mig handlar inte jobbet med nya tidningen om pengar, utan om att förverkliga något av egen kraft – och sådant har inte med ålder att göra. Fast jag har inget emot att jag dessutom tjänar pengar.

Jag har nu ingen som bestämmer över mig på mitt nya jobb – och jag har inga anställda att bestämma över. Jag driver min nya tidning själv, men med god hjälp av min hustru och andra journalister och annonssäljare, som också har egna företag.

Jag jobbar nu hårdare än någonsin, och jag gör det med glädje. Jag har alltid gillat att jobba hårt, eftersom journalist och tidningsmakare är ett fantastiskt yrke. Tänk att ständigt få vara i händelsernas centrum, ha chans att påverka samhällsutvecklingen och till och med tjäna pengar på att göra något så intressant.

Jag är lyckligt lottad, och har stor respekt för dem som utslitna efter hårda fysiska jobb längtar efter att få pensionera sig från sina jobb.
Ekonomijournalistik blev det mest av en slump. Jag var kriminalreporter på Expressen och skrev mycket om ekonomisk brottslighet. Jag försökte beskriva konkret hur skojarna fuskade.
– När du ändå skriver om den kriminella ekonomin kan du väl också skriva om hur vanligt folk ska sköta sina pengar, sa chefredaktören Bo Strömstedt.
Så blev det – i deklarationsbilagor på Expressen, expressenbilagan Pengarna & Livet, på Privata Affärer och nu i Driva Eget.

Fortfarande skriver jag om privatekonomi – då och då också här i kommande krönikor på Seniornet. Men mitt hjärta klappar nu lite extra för småföretagarna, som jag tror behöver en oberoende tidning som rakryggad står på deras sida.
Det är nya jobb i de riktigt små företagen som kan rädda Sverige när storföretagen ny flyttar både arbetstillfällen och produktion utomlands. Nästan alla politiker och myndigheter flirtar nu med småföretagen.
Småföretagen står i centrum mer än någonsin. Jag erkänner gärna att också jag gillar att stå i detta centrum.


Anders Andersson
Chefredaktör & VD för nya tidningen Driva Eget
Besök: Klarabergsg. 35,1 tr
111 21 Stockholm
Telefon: 070-536 57 80
www.driva-eget.se
anders@driva-eget.se
Prenumerera på Driva Eget


2008-06-18

© SeniorNet