Livets kryddor - Konst och kultur

Thomas Edisons uppfinning av ett sätt att bevara musik och den därefter följande utvecklingen av inspelningstekniken har fått den allra största betydelse för musiklyssnandet. Detta gäller kanske i särskilt hög grad för jazz och populärmusik eftersom dessa musikformer oftast är helt beroende av individuella prestationer, som aldrig kan upprepas. Det kan därför vara av intresse att titta litet närmare på hur stegen togs från de första primitiva ljudupptagningarna fram till dagens avancerade teknik.

Den akustiska eran (1877 - 1925)

1. Gravering i vax
De allra första försöken att lagra ljud betecknas som "akustiska" eftersom de endast kunde använda rent mekaniska medel för lagring och reproduktion. Ljudet riktades in i ett stort horn, som i sin smala ända var stelt förbundet med en gravernål. Denna låg an mot envaxad cylinder eller skiva, som drogs runt för hand eller på annat sätt, och åstadkom på så sätt spår i vaxet i takt med ljudets variationer i frekvens och amplitud. Man kunde välja rörelser upp ochned ("berg och dalar") i "vertikala" eller alternativt horisontellarörelser i "laterala" inspelningar.

Den första praktiska maskinen uppfanns 1877 av Thomas Edison (1847-1931) vid sidan av experimenten med telegrafen. Edisons "fonograf" bestod av en vaxcylinder, som var 12-15 cm lång och användeden vertikala graveringstekniken. Snart såg en rad likartadeuppfinningar dagens ljus. Således tog Alexander Graham Bell (1847-1922) tillsammans med två kusiner 1886 ut patent på en plan skiva bestående av vaxad papp och Emile Berliner (1851-1929) patenterade 1888 en fonograf med en skiva. Speltiden var typiskt 2-4 minuter föralla dessa anordningar. Berliners maskin använde sidomatning för gravernålen, vilket länge blev en standardmetod.

Edison och de tidigaste uppfinnarna hade mera nyttan förkommunikationer och telegrafi i tankarna och än för kultur och underhållning, vilka områden däremot omhuldades av Berliner. År 1889 erbjöds den första avspelningsapparaten till försäljning, producerad av en tysk leksakstillverkare och 1893 fick man i USA tillgång till samma slags maskiner.

Patent för synkronisering av ljud och rörliga bilder (film) togs ut 1892 av Georges Demeny och av Edison 1894.

Fonograf- och grammofonindustrien expanderade snabbt. Överenskommelserom samägande av patenten ingicks småningom mellan Columbia och Victor, som därmed blev dominerande i USA under första hälften av 1900-talet.

År 1914 gick många av de grundläggande patenten ut, vilket ledde tillen spridning i tillverkningen av maskiner och avspelningsmedia. Samma år organiserades the American Society of Composers, Authors and Publishers (ASCAP) med uppgift att samla in avgifter för offentligt framförande av publicerad musik.

Vid det här laget hade de plana skivorna blivit det helt dominerande inspelningsmediet även om Edison fortsatte att framställa cylindrarända fram till 1929. De hade då fortfarande en viss användning i affärslivet i bärbara utrustningar men det var vid det laget längesedan cylindrarna hade använts i underhållningsbranschen.

2. Pianorullar
Under eran för den rent akustiska inspelningstekniken utveckladesockså den välbekanta rullen för piano eller pianola. Den gjordesvanligen av papper där musiken kodades in genom att perforera ytan.Vid framställningen gjordes markeringar när artisten spelade instycket och sedan skars dessa ut för hand. Med hjälp av ettpneumatiskt system kunde speciella instrument känna av markeringarnaoch aktivera de rätta tonerna.

Automatiska pianon utvecklades under 1890-talet, först som lösakabinett att placeras ovanpå ett vanligt piano. Omkring sekelskiftetsattes apparaturen in i pianot från början. De första godtagbara instrumenten byggdes i Tyskland 1904-1905. Senare (1913) hade också två amerikanska mekanismer tagits fram. När de var som bäst kunde automatiska pianon göra artisten rättvisa i förvånansvärt hög grad.

Utveckling
Skivorna varierade fram till mitten av 1930-talet starkt i diameter från 5 till 20 tum även om 10 och 20 tum tenderade att bli standard. Speltiden var mellan 3 och 4 minuter per skivsida och rotationshastigheten låg mellan 72 och 86 varv per minut (även 80 rpmförekom) men standarden blev till slut 78 rpm. Skivmaterialetvarierade också med en dominans av shellack. Den laterala graveringenblev norm även om den var mindre precis än den vertikala. Den gav docken återgivning, som var adekvat och passade bra till de maskiner somden större delen av publiken kunde ha råd med.

Jazzfrågor
Det har varit litet tunnsått med frågor om jazz på senare tid. Kanske är kunskaperna helt tillräckliga eller också räcker det helt enkelt med att lyssna och njuta av skivor och Stardust på söndagarna. Frågor är i alla fall välkomna eftersom de ger idéer till vad som skall tasupp i spalten, så skriv gärna och fråga så skall vi försöka svara efter bästa förmåga!

Keep swingin' and remember Leif Anderson

Sölve Hultberg