BIOS är en krets som innehåller ett fast program, d.v.s. att det är skrivet i kisel, som inte kan ändras.
Med hjälp av det programmet kan datorn starta operativsystemet och hjälpa processorn att hitta hårddisk, tangentbord och många andra tillbehör. Dessutom innehåller den många viktiga inställningar gällande allt möjligt i datorn.
Det första man ser när man slår på datorn är information om vilket BIOS som sitter på moderkortet, vilken version det är och vilket datum det skapades. Man får även upplysning om vilken tangent eller tangentkombination man ska trycka för att komma in i BIOS, så att man kan ändra inställningarna. En vanlig knapp att trycka är ’Del’.
De största tillverkarna av BIOS-kretsar heter Award, Phoenix och AMI.
Varje BIOS är specifikt för varje typ av moderkort.
BIOSet tillverkades samtidigt med din dator, eller rättare sagt, ditt moderkort.
Nya tillbehör och förbättringar som inträffat sedan dess är så att säga osynliga för BIOS.
Knepigt att uppgradera BIOS
Det är t.ex. ganska vanligt att BIOS inte tillåter hårddiskar över en viss storlek. Har man otur upptäcker man det, när man redan har köpt hårddisken och står med den i handen.
Förr i tiden fanns BIOS-rutinerna i en särskild krets på moderkortet. Ville man uppgradera innehållet i BIOS, fick man fysiskt byta ut denna krets.
Numera är det lite enklare. Pentium-datorer har ett s.k. Flash BIOS, vilket innebär att man kan köra ett program från en diskett som uppgraderar innehållet i BIOS.
Ett sådant program kan man antingen själv hitta på nätet eller köpa hos sin datorhandlare. Det kan vara litte pirrigt att köra sådana här biosuppgraderingsprogram, därför att man riskerar att förstöra sitt moderkort om man gör minsta fel och anvisningarna är inte särskilt glasklart skrivna.
Rolf Tymark
|
Uppgraderat! 
