På baksidan av hårddisken, CD-läsaren och CD-brännaren finns ett litet uttag med ett antal piggar. Det finns också en liten plastbit som sitter över två av piggarna. Denna plastbit kallas på datorspråket för "bygel" eller "jumper" och fast den är så liten, är det viktigt att den sitter på rätt plats.
Den kan stickas ner över piggarna i många olika kombinationer, för att markera enheten som "master" eller "slave". På nyare enheter finns det oftast ett schema fastklistrat som talar om vilka kombinationer som är "master" resp. "slave".
Om det bara finns en hårddisk, ska jumpern ställas in som "master" och hårddisken ska kopplas till den ände av kabeln, där det sitter två kontakter nära varandra.
Om det finns två hårddiskar, ska den andra hårddisken dessutom ställas in som "slav" och kopplas in på den kontakt som sitter mitt på kabeln.
Den återstående kontakten i andra änden av kabeln (på nyare kablar är den kontakten blå) ska stickas in i den kontakt på moderkortet som är utmärkt som "IDE1".
På motsvarande sätt är förhållandet, om det finns en ensam CD-läsare eller en CD-läsare plus en CD-brännare. CD-läsaren sätts som "master"och den eventuella brännaren som "slav". Den blåa kontakten i andra änden av datakabeln ska i detta fall stickas in i "IDE2" på moderkortet.
På de två IDE-kablarna kan man alltså sammanlagt ha fyra enheter kopplade, ett master/slav-par på varje kabel. På den skärmbild som visas när datorn startar kan man läsa den information som BIOS har om dessa enheter.
BIOS kallar dem:
• Primary master
• Primary slave
• Secondary master
• Secondary slave
Rolf Tymark
|
Uppgraderat! 
