 |
|
|
| Vad är Linux? (del 3) |
| |
Linux kan man ta hem som källkod över Internet, kompilera kärnan och installera den på sin dator och det är helt gratis, men det är inget att rekommendera. Att installera Linux på sin dator på detta sätt är inte helt lätt. Man kan visserligen göra så, men att sedan få det hela att fungera kräver mycket manualläsande och tar lång tid. Det enklaste sättet att få tillgång till GNU/Linux och de vanligaste applikationsprogrammen är att köpa en "Distribution". Det har vuxit fram ett antal företag, vars affärside är att sammanställa de program och filer som behövs för ett fungerande Linuxsystem, och sälja dessa på en eller flera CD:n. Man betalar för CD:n, programmen är gratis och man har rätt att dela med sig till vänner och bekanta.
Klicka på länkarna nedan för att se hur Linux är på skärmen:
Spela kort eller surfa med Linux (KDE)
Ordbehandlingsprogrammet Abi Word (GNOME)
Exempel på några sådana distributörer är "Red Hat" som är störst i USA och "SuSE" som troligen är störst i Europa. Men det finns många fler. Förutom några CD:n brukar det ingå manualer och böcker med beskrivningar om Linux och hur man gör. Priset kan vara från några hundra kr och uppåt, knappast mer en 1000 kr. Installationen av Linux och de vanligaste applikationsprogrammen som följer med på dessa CD:n är numera mycket enkel att göra. Oftast sätter man bara in en CD, startar om datorn och följer instruktionerna på skärmen och i manualen. Har man väl gjort installationen och allt är inställt på rätt sätt så är det mycket ovanligt att något hänger sig. Man slipper alltså dessa informationer om förbjudna åtgärder och blåa skärmar som förekommer på en del kommersiella program. Dessutom är risken för virusangrepp mycket liten.
Varför är nu ett sådant här kompetent system inte mer använt? Man tror att antalet användare bara är mellan 10 och 20 millioner. Det finns nog flera skäl till detta. Ett kan vara marknadsföringen. Vem har råd att marknadsföra ett gratisprogram? Det kan också bero på uttrycket "free source" som användes av Richard Stallman. Många tror att free i detta sammanhang betyder gratis, vilket det kan men inte nödvändigtvis behöver göra. Något som är gratis ger ofta intrycket av att vara mindre värdefullt. En annan fråga är var man får hjälp om något går fel och programmet är gratis. Av det skälet införde Eric Raymond namnet "open source" som betyder nästan samma sak. Om det beror på namnbytet eller inte kan vara svårt att avgöra, men under de senaste åren har intresset för program under GPL ökat mycket. Flera välkända datorprogram har öppnats under GPL och utvecklas nu av frivilliga. Som exempel kan nämnas webbläsaren Netscape. Källkoden till Netscape släpptes fri och denna kod vidarutvecklas nu av frivilliga entusiaster under namnet Mozilla och skyddas av GPL. Mozilla finns kompilerad till flera operativsystem bland annat till Windows. Detsamma gäller kontorsprogrammen i StarOffice. Sun, som äger StarOffice delade tidigare ut programmet gratis, men tar nu betalt för det samtidigt som de släppte källkoden under GPL. En annan grupp utvecklar denna kod under namnet OpenOffice. Inställningen till "open source" håller på att ändras. Flera stora datoranvändare har börjat använda fria program och fler verkar följa efter.
En av nackdelarna med att använda Linux är att ny hårdvara inte anpassas till operativsystemet lika fort som t.ex till Windows. Men det har också förändrats påtagligt till det bättre. Utbudet av program som kan köras under Linux är mycket stort. Kvaliteten på programmen ofta mycket hög, fullt jämförbar med motsvarande "slutna" program och den som väljer att använda Linux behöver inte sakna något . Svårigheten är att hitta det man behöver.
Linux är inte det enda fria operativsystemet. Det finns flera att välja mellan, och GNU har fått fram en kärna som de kallar Hurd, men det är Linux som märks mest. Linus Torvalds började sitt projekt vid rätt tidpunkt. Hade inte han börjat med Linux just då, så hade troligen någon annan börjat med något liknande. Tiden var inne och Internet började bli lättåtkommligt. Utan Internet hade det här projektet inte blivit vad det är. Det finns mycket information om Linux och Gnu på Internet, börja t.ex på www.gnu.org.
Mozilla.org
Om Linus Torvalds - susning.nu
StarOffice på svenska
Ola Glav
|
| |
|
|
| |
|
|
|
Uppgraderat! 
