 |
|
|
| Vad är Linux? (del 2) |
| |
Detta föranledde en programmerare som heter Richard Stallman att 1984 starta ett projekt som han kallade GNU. Akronymen GNU står för Gnu is Not Unix och projektets mål var att skriva en unixvariant med tillgänglig källkod. Han kallade det free code där innebörden av free inte hade med ekonomi att göra utan att koden var tillgänglig för den som ville och att den som så önskade också kunde ändra i koden. För att förhindra att någon stal den öppna koden och gömde den i binärkod, utvecklades också en programlicens som kallas GPL (General Public License). Praktiskt innebär detta att ett program som skyddas av GPL kan säljas eller delas ut gratis allt efter önskemål, men källkoden måste finnas tillgänglig. Dessutom måste alla förändringar som göres i koden skyddas av samma licens och den nya källkoden måste också vara tillgänglig. Man bildade också Free Software Foundation som skall arbeta för att det skrivs programvara med öppen källkod.
Stallman och hans medarbetare började skriva programmen till den tänkta unixklonen, och 1991 fanns det en C-kompilator och en hel del andra program klara, men det fanns inte någon fungerande kärna. Det är nu historien om Linux börjar. Det året fanns det en finlandsvensk student på Helsingfors universitet som hette Linus Torvalds. Han ville lära sig Unix, men en kommersiell Unix från någon av de stora datortillverkarna var dels mycket dyr och dessutom skulle den inte få plats på den PC med en 386-processor som Linus köpt. Han använde en undervisningsvariant kallad Minix. Under sommaren började han skriva på en kod till en kärna för att se hur det fungerade. GNUs C-kompilator och andra program kom till användning och i oktober 91 hade han en mycket primitiv kärna som fungerade men inte mycket mer. Den 5 oktober skrev han i disskutionsgruppen "comp.os.minix" på internet att han höll på med en kärna till en unixklon och han inbjöd alla som ville att vara med och skriva på denna kärna.
Programutvecklare sätter gärna versionsnummer på sina program och när ett program är så pass felfritt att en vanlig datoranvändare kan använda programmet får den versionen numret 1.0. Den kärna Linus presenterade första gången gav han versionsnumret 0.02. Han insåg att det var mycket arbete kvar innan kärnan skulle bli användbar. Det var många som var intresserade att vara med och utvecklingen fortskred med en snabbhet som för en icke inblandad verkade otrolig. I mars 1992 bestämde Linus att versionsnummret skulle vara 0.95. Alla mellanliggande versionsnummer hade inte använts, utan nu trodde Linus att det snart skulle gå att få fram en felfri version. Så fort gick det nu inte, utan i december 93 var versionsnummret fortfarande "bara" 0.99. Denna version var emellertid så pass stabil att den kunde användas som Internetserver i mindre nätverk. Den var faktiskt mycket stabilare än de kommersiella operativsystem som då fanns som alternativ. Bidrag till utvecklingen av Linux kommer från alla slags datorintresserade personer, från gymnasieelever till programmeringserfarna professorer i datavetenskap. Alla gör det utan ersättningskrav och Linus håller i alla trådar och sammordnar arbetet. I dagsläget är versionsnummret 2.4 på den variant som anses stabil. Samtidigt arbetas det på versionen 2.5.
När Linus anser att det räcker med nyheter för den versionen ägnar lägger man inte till något mer utan ägnar sig bara åt att rätta fel, och när den nya kärnan är tillräckligt felfri kommer Linus förmodligen att kalla den 2.6 . Naturligtvis kan man använda en utveckligskärna som 2.5 om man är ivrig och vill pröva de nyheter som finns där, men för vanliga användare är en stabil kärna att rekommendera. Linux är anpassad att kunna fungera på praktiskt taget alla typer av processorer som finns tillgängliga. Den kan naturligtvis köras på Intel x86 och kloner, men också på Digital Alpha, Sun SPARC, Motorola 680x0 och PowerPC, för att nämna några. Man kan alltså köra Linux på Appels Macintosh. Linux har ett mycket utvecklat stöd för alla typer av nätverk särskilt Internet. Det kan läsa nästan alla typer av filsystem och skriva till de flesta. Det innebär att när Linux installeras så väljer man det filsystem som är mest lämpat för det ändamål datorn skall användas till. Utbudet av applikationsprogram är överväldigande, både fria under GPL och kommersiella. Det grafiska gränssnittet är X-window System som under många år har användts på unix. Det är ett mycket flexibelt system och finns i en fri version som kallas XFree86. Dessutom finns det fria kompilatorer till nästan alla programmeringsspråk. Eftersom Linux är så nära knutet till GNU så säger många numera GNU/Linux och menar då hela operativsystemet. Koden till Linux är skyddad av GPL.
Debian Linux för PowerPC Macintosh på svenska
Installera Linux
Gnuheter.org
Linux-Mandrake på svenska
Vidare till del 3
Ola Glav
|
| |
|
|
| |
|
|
|
Uppgraderat! 
